Sangis Kyrka

Avskrift från tidningsartikel 1949 om kyrksalsinvigningen i Sangis. Urklippet anger inte vilken tidning.

Söndagen den 11 dec 1949 var en stor högtidsdag i Sangis historia, då biskop Bengt Jonsson invigde den restaurerade kyrksalen och de av syföreningarna skänkta gåvorna: en kyrkklocka, en vit prästskrud och en brudkrona samt predikstolskläde skänkt av en privatperson.

Den högtidliga akten inleddes med att introitus till psalm 42 enligt 1937 års gällande psalmbok: ”Gör porten hög, gör dörren bred Och djupt i stoftet böj dig ned: Din frälsare, din Gud det är, som på ditt hjärta klappar här” allt under en prosession bestående av kyrkvärdarna Tycko Johansson och Herman Sandlund, samt komministrarna Pedersen o Stenudd,kyrkoherde Johannes Norgren, kontraktprost Leo Ekmark. Sist kom biskop Stig Jonsson. Sedan alla intagit sina platser med biskopen vid altaret o de övriga utanför altarringen sjöngs psalm 42 vers 1-3.

Biskopen höll invigningstalet med utgångs ord ur Jesaja: ” Hör rösten av en, som ropar i öknen. Bered en väg för Herren.” Biskopen framhöll att Den Högste, gör sin röst hörd i vår tid liksom förr. Snart skall kyrkklockan ljuda över nejden som manar:” Bered en väg för Herren”.Efter biskopens tal framförde assistenterna var sitt bibelord, manande om Guds ord o löften. Biskopen framförde en bön där han nedkallade Guds välsignelse över kyrkorummet o ch kyrkklockan, som nu för första gången ljuda över bygden under den församlade menighetens högtidliga och andäktiga tystnad. Den högtidliga stunden grep alla närvarande och som aldrig skulle glömmas av dem. Invigningsakten avslutades med den mäktiga lovpsalmen: ” Nu tacker Gud allt folk” Biskopen och assistenterna tågade ut men nu med biskopen först.

Kyrkklockor använda vid invigningen.

19 april 1949 erhölls en bekräftelse på kyrkklockor till numera Sangis Kyrka. Offerten kom från K. G Bergholz & C Klockgjuteri Stockholm. Den lilla klockan C-klocka vägde 250 kg samt en Giss-klocka på 600 kg. I bekräftelsen önskades uppgifter om inskription i respektive klocka. Detta skulle vara dem tillhanda senast 1/8.

Den lilla kyrkklockan.

Denna klocka skänktes av Sangis Kyrkliga syförening vid dess 20 års jubileum. Bengt Jonsson var biskop i Luleå stift. Johannes Norgren var kyrkoherde i som det då hette Nederkalix Församling. Sten Stenudd var komminister i Sangis.

Klockan hade ett budskap inskrivet och från Pastorsämbetet i Nederkalix kom följande:

Må vi följa klockans manande ljud, församlas, tillbedja och lova vår Gud. Den inskrivna versen hade följande lydelse,

Give då Gud, att var vi bo,

Alltid, när klockorna ringa,

Samlas vi må i Kristi tro

Herren vårt offer att bringa,

hämta i bön Hans gåvor ned,

skåda i hoppet den sabbatsfred

sist för Guds folk står åter.

Tanken med inskriptionen är att varje gång denna klocka ringer detta budskap skall nå lyssnaren. Vi hör den ännu i Sangis varje gång pendeln sätts i rotation. Budskapet detsamma.

”Stora klockan gjöts 1950 i ”Gustav V:5 nittiotredje levnadsår och fyrtiotredje regeringsår”. Klockan är skänkt av Sangis Kyrkostiftelse, även kallad ”Byns klocka”. Räckte inte pengarna skulle restarande medel fås av Kyrkorådet. Klockan har följande inskription.

”Herrens nåd varar från evighet till evighet, över dem somfruktar honom, och Hans rättfärdighet intill barnbarn”

Vi kan, så här efteråt konstatera att de eldsjälar som såg till att vi hade en kyrka, ett Herrens hus, i Sangis hade omsorg om kommande släkten. Det är personer i många led och nyinflyttade Sangisbor som nås av förfäders och eldsjälars önskan varje gång klockorna ljuda över byn och bär fram ett budskap till oss nu levande som det står i inskriptionen: ” Give då Gud, Att var vi bo” och ur den stora kockan med budskapet: ”Herrens nåd o.s.v.”

Klockstapeln är ritad av Einar Lundberg, Arkitekt SAR

Kyrkobyggnaden.

1913 beslöts i Sangis att bygga ett missionshus, som sedermera skulle utgöra stommen i nuvarande Sangis Kyrka. Tomt skänktes av Hemmansägare Herman Gustavsson. En Missionsförening ägde och underhöll huset. Medlemmarna tillhörde EFS, Svenska Missionsförbundet och Helgelseförbundet. 1915 kunde missionshuset tas i användning.De allmänna gudstjänsterna i byn hade hållits i ”Salen” hos Hemmansägaren Herman Gustavsson. Salen som det hette den tiden har namnet Vardagsrum i dagens hem o hus. Antalet gudstjänstbesökare ökade och ”Salen” blev för trång. Gudstjänstbesökare satt i alla utrymmen. Det samtalades det mer o mer om att bygga en egen kyrka.

Under 1940 talet sker förändringar genom att 1943 Nederkalix församling kommer in i bilden och byggnaden kommer först att hyras av församlingen och en präst, Kyrkoadjunkt Olof Ternert placeras i byn. Det var en stor sak för byns befolkning att få en präst stationerad i byn och att en fast gudstjänstlokal höll på att ta form. Nattvardssilver hade skänkts. Den första Nattvardsgången skedde 11/4 1943. Nattvardsgästerna var 94 till antalet. Nederkalix Församling tog steg framåt och blev mer o mer engagerade och såg det nödvändigt att upprätthålla gudstjänstlivet i Sangis genom sin närvaro. År 1947 den 31 augusti sker en stor förändring genom att Nederkalix Församling förvärvar Missionshuset som nu blev Sangis Kyrka år1948 och en stiftelse bildades 2/5 1948 just för att förverkliga drömmen om en egen Kyrka. Sangisborna blev inspirerade av folket i Björkfors bygden som redan hade en egen Kyrka i Björkfors. Har de i Björkfors en egen Kyrka borde vi också ha en kyrka, var tanken.

Missionshuset var i behov av upprustning och arbetet att reparera Kyrksalen vidtogs av ivriga händer. Klockstapel o Kyrkklockor anskaffades.

Invigning av kyrksal och klockstapel ägde rum 11/12 1948.

Arbetet med att iståndsätta och vidmakthålla lokalen leder till att det utses två personer 28/4 1956 från Sangis i kyrkofullmäktige att uppvakta Kyrkorådet i Nederkalix församling frågan om en ny/grundrenoverad kyrka i byn. Kyrkoråd och fullmäktige ser positivt på framställningen och utser tre personer för att som det heter ”allsidigt utreda renovering av gamla Missionshuset eller utbyggnad”.

Beslutet från Kyrkofullmäktige efter framställan om renovering o ev. utbyggnad att utföra en grundrenovering av kyrksalen och tillbyggnad av församlingssal. Drömmen om Kyrkan i byn blev förverkligad. Kyrkan byggs klar ochinvigning sker 12-13/12 1959. Invigningen förrättas av Biskop Stig Hellsten. Orgeln är skänkt av Syföreningen och medel ur Blomsterfonden året 1958. Korfönstret föreställer ”Springa mot evigheten” komponerat av Mariann Nordström, Uppsala.Fönstret är en gåva av Missionsföreningen. Krucifixet ovanför altaret är en gåva av Västra Syföreningen.

Judith Lindqvist ombads att säga något i samband med invigningen och här är hennes tal:

” Närönskan nådde mig om att jag skulle säga något vid invigningen av den tillbyggnad Sangis Kyrka fått, för att därmed öka möjligheten till arbete för den församling byn har, blev jag mycket glad. Bland annat glad åt att äntligen vara hemma här, i hembygden, den älskade, väl mest av dem som sakna den och vistas på annat håll. Jag skall alltså tacka för vad Nederkalix Församling undan för undan tillstyrkt och förverkligat.

Tacka å deras vägnar som i likhet med mig, glädjas åt de vidgade möjligheter vi fått för att fortsätta Kristet arbete bland unga o äldre” Judith Lindqvist fortsätter: ”Mitt personliga tack går långt tillbaka, ända till barndomstiden. Den sal som i många år, hos hemmansägaren Herman Gustavsson använts som bönhus hade blivit för trång och man började samtala om att bygga ett bönhus. Då bildades Sangis Missionsförening vars ledare blev o var vännen Herman Gustavsson.

Byns Laestadian kristna hade redan sin lokal och nu ville de särskilt intresserade för Kristen Mission söka få en lokal där de kunde samlas. År 1914 köptes en timring som stod färdig 1915” Judith fortsätter.

1965 anser sig den sittande Stiftelse för Sangis kyrka ha fullgjort sitt uppdrag sedan kyrkan blivit invigd och övertagits av Nederkalix församling. Stiftelsen för Sangis Kyrka upplöses.

Under 1975 har församlingssalen förlängts och ett nytt kök tillkommit.

En psalm som kommer i sinnet är psalm 169 i 1937 års psalmbok lyder. ”Fädernas Kyrka i Sveriges land Kärast bland samfund på jorden”Sangis Kyrkobyggnad är väl värd att bevara med alla dess minnen för människorna i byn och den betydelsen den kommer att ha för nyinflyttade och kommande Sangis bor. En byggnad som följt många från vaggan till graven. I den är vi många döpta och i den har många döpta i Sangis eller på andra orter jordfästs. Många nyinflyttade är där jordfästa och kommer där att jordfästas

Låt oss fortsätta att sköta om byggnaden som är uppförd under stor möda. Föreningen Sangis Kyrka värdesätter högt alla, vilka redan är medlemmar men vi vill hälsa även Dig som ännu inte är medlem att bli medlem. Underhållsbehovet är omfattande och Din medlemsavgift underlättar. Kyrkan drivs och ägs av förningen med ekonomiskt stöd från Kalix Församling och enskilda gåvogivare. Det praktiska arbetet i och runt kyrkobyggnaden sker ideellt.Betala medlemsavgiften Tack för att Du avser att lösa medlemskap och att Du som redan är medlem kvarstår som medlem. Medlemsavgift för 2025 är kr 125. Insätts på BG 799-1672.

Sangis 220325

Styrelsen för Sangis Kyrkliga förening genom ordf. Åke Sandström

Verksamhet

Historik

Byns historia

Kyrkans historia

Läs mer

Sangis historia

Sangis historia Källor: Kalixbygdens byaråd, Henry Stahre, Marianne Nilsson, Birger Nyström, Anders
Sandberg, Jörgen Nilsson och Sangis utveckling.

Sangis Samhälle
Skridfinnarleden, 900–1700
Skridfinnarleden är en vandringsled som börjar i Säivisnäs och slutar i Överkalix. Den går huvudsakligen över sandåsar, som i alla tider varit lätt framkomliga för jägare,
jordbrukare, samer med flera. Skridfinnar är det första namn som det "civiliserade" södra Europa använde om det folk som bodde i Europas nordligaste utkanter. Skridfinnarna är samma folk som våra dagars samer. Utefter leden finns ungefär 5 000 år gamla kokgropar, och även boplatser. Rester av kolmilor, tjärdalar finns högre upp
efter leden.1997–1998 inventerades kultur- och fornlämningar efter skridfinnarleden. Målet var att
göra fornlämningarna synliga för ledens besökare, och ge leden större attraktionskraft. Detta skulle i sin tur skapa större förutsättningar för de som bedriver turistnäring och
övrig verksamhet i området. Skridfinnarleden skall också ses som en stor resurs för ortsbor, skolor, med mera. Under 1998 års inventering i Sangis by och närliggande områden upptäcktes 151 nya fynd på 10–20 meters nivå över havet. Fynden bidrar till ökad förståelse för Norrbottens sentida historia.

Första boende, 1300–1600

Enligt jordeboken av Västerbotten fanns det 12 gårdar i Sangis, och ortsnamnet stavades Sangiis.

Skola, 1855–1900

1855 fick Sangis ambulerande folkskola (först i Kalix socken). 1861 var Sangis en av de två byar som först startade småskola i Kalix Socken. För att få
småskola var byarnas invånare tvungna att hålla med skollokal och ved. Från 1871 delades byn i två halvor, och varje halva fick undervisningen en termin per
år. I början av 1880-talet uppfördes ett skolhus. Byggnaden togs i bruk 1881 och Sangis blev den första byn i Kalix socken som införde fast mindre folkskola.1946-1948 uppfördes huvuddelen av den nuvarande skolan. Skolan byggdes för att kunna ta emot elever från fler byar, när enhetsskolan med högstadiet infördes i början
av 1950-talet. Skolan är i bruk än idag.

Brandberedskap, 1920–1968

Under 1920-talet bildades en byabrandkår, med brandspruta och slangar. Det var en handdriven spruta som fylldes med vatten och sedan två man som med var sin hävarm satte fart på vattnet ut i slangar och munstycken. Sangis byamän överlämnade sitt brandsläckningsmaterial till Kalix kommun 1945. Vid brand larmades brandchefen som skyndsamt for till brandstationen och kopplade på en luftdriven tyfon som hördes över hela byn. 1968 drogs Sangis brandkår in.

Vikingagraven, 1923–1925

Fyndet är unikt i sitt slag efter hela svenska kusten norr om Ångermanland. Själva fyndet består av en svärdsklinga och en sköldbuckla, båda av järn. Svärdet som är avbrutet mäter 85 centimeter i längd och har endast en egg. Denna typ var vanlig under vikingatidens första skede, omkring 800-talet. Svärdet var ett förnämt vapen, som inte alla män kunde skaffa sig och man har därför anledning tro att mannen i gravhögen var en framstående person. Sköldbucklan skiljer sig från den typ som användes under 700-800 talet.

Krigsåren, 1940–1942

Under andra världskriget störtade ett tyskt plan sommaren 1940 i Hästviken och slog runt. Det kom sårade till Sangis, och sårade lades i fältsjukhus utspridda i hela Sangis. Tvättstuga, 1949 - 1960 1949 byggdes en så kallad andels tvättstuga , vilket innebar att byborna satsade 50 kronor var. Tvättstugan uppvärmdes med ångpanna som eldades med en-meters ved. Beställningstvätt kom från andra byar. Under semestertider kom det tvätt från ålderdomshem, hotell och från båtar som kom till Båtskärsnäs. I tvättstugan fanns också bad för allmänheten, med två badkar, två duschar och en bastu. Skola, 1850–1981
1842 togs beslut att införa den första obligatoriska folkskolan. Efter flera år av missväxt var det en stor börda för bönderna, och en fast skola var inte att tänka på.1858 inrättades en ambulerande skola. Under de kommande åren fick byn flyttbar folkskola och flyttbar småskola.
1874 tillsattes en kommitté som kom överens med byamännen om att bygga en skola. Två år senare var byggnaden klar. Sangis 9/4 2025
Åke Sandström
Källa: Kalix Kommuns Hemsida

Näringsliv

Jordbruket, 1400–1900

Bönderna kombinerade jordbruket med fiske, bland annat lottades träskmarkerna ut vart 25 år. Fiske skedde i mindre skala, och fisken såldes lokalt. Notdragningen upphörde under 1950-talet. Gästgiverigårdar, 1600–1900
Gästgivergårdarna har skiftat i antal och placering. Omkring 1680 fanns gästgiverigårdar utmed allmänna vägen genom Sangis, Stråkanäs och Töre. År 1844
fanns gästgivare Olof Rönnberg i Sangis. Gästgivargårdarna var utmärkta med vägskylt. Verksamhetens omfattning är icke känd.

Båtbyggare, 1700–1800

Under 1700-talet byggdes båtar i Sangis. Här byggdes byggdes fregatter (krigsfartyg, segelfartyg med rår och märsar på alla master) och snau (ett mindre fartyg för kanal och kustfart).

Jordbruk och fiske, 1700–1950

Bönderna har kombinerat jordbruket med fisket. Träskmarkerna lottades ut vart 25 år.
Fisket var småskaligt, och fisken såldes lokalt. Notdragningen upphörde under 1950-
talet.

Glasbruk Sandörsund, 1793–1813

Glasbruket anlades 1974 på "Kälnäset" vid Sangisälvens mynning 1794, men produktionen kom igång först i början av 1801. Verksamheten vid bruket lades ned 1813. Sandörsund var Sveriges nordligaste glasbruk med sigill. På bruket tillverkades fönsterglas , hålglas, det vill säga flaskor, skålar och dylikt. Det bodde över 100
personer i Sandörsund , varav hälften var anställda vid bruket.

Kolugn, 1850–1930

Förr producerades träkol i kolmilor av särskilt kunniga kolare. Under 1900-talet började man övergå till framställning av träkol i s k kolugnar. Orsaken var att kolmilorna gav ett för lågt utbyte. I Sangis finns en kolugn som troligtvis härrör från denna tid.

Kalkugnar, 1900–1930

Kalk har framställts av kalksten i små kalkugnar. Sådana kalkugnar var ofta enkla och kunde bestå av ett schakt i en sluttning. I Sangis finns lämningar efter sedan länge övergivna kalkugnar.

Kolugnar, 1900–1930

Förr producerades träkol i kolmilor. Under 1900-talet övergick framställningen av träkol till kolugnar. Orsaken var att kolmilorna gav ett för lågt utbyte. I Sangis finns en väl
bevarad grund efter en kolugn som troligtvis härrör från denna tid

Flottning, 1900–1950

För att transportera timret norr om Sangis var älven en naturlig transportväg, fram till
mitten på 1900-talet då lades flottningen ned. Virket buntades vid mynningen till
Sangisälven, Sonnaholmen i Sangis.

Tegelbruket, 1914–1950

Tegelbruket var i drift cirka 1914–1950. Från början fanns det ett sågverk, eftersom det fanns vatten som kunde dämmas upp. Dammarna fanns i bäcken som kommer från
Gäddträsk och även i själva träsket. Vattenhjulet var en hjälpkraft till turbinen som drev sågverket och tegelbruket. Själva tegelbruket var drift under maj till oktober, resten av
året kördes sand från sandtag med häst och vagn. Leran hämtades från en lergrop cirka en kilometer från tegelbruket. För att underlätta proceduren byggdes en
"järnväg" som gick 1,5 meter ovan mark. Det fanns sex ugnar som brände teglet och det eldades en hel vecka, dygnet runt. Teglet som var närmast elden brändes för
mycket och kallades järntegel.

Taxi, 1933–1982

Första taxin i Sangis var en Chevrolet 1933. Då hette det trafikbil. Företaget upphörde
1982.

Åke Sandström Källa: Kalix Kommuns hemsida

Protokoll fört vid sammanträde med för byggandet av ett
missionshus intresserade byamän den 13 dec 1913.

Närvarande: A. J Lindqvist, Otto Nilsson, J E Svanberg, Odal Forsberg och H P Gustavsson

&1. Beslöts enhälligt att bygga ett missionshus

&2. En kommitté bestående av två personer A.J. Lindkvist och H.P.Gustavsson valdes och gavs nämnda kommitté i uppdrag att upprätta kostnadsförslag och sätta sig i förbindelse med någon fackman.

&3. Att justera dagens protokoll utsågs O. Nilsson och Odal
Forsberg.

Protokoll fört vid andra sammanträdet med för byggandet av ett
Missionshus intresserade byamän 21 dec 1913.

( Den 13/12 valdes en kommitté för byggandet av Missionshuset och redan 21/12 var man redo för beslut. Anm. Å.S.)
Närvarande på mötet 21/12 var. Gustavsson, A.J. Lindkvist, A.J.Benslin, J.E. Svanberg, Otto Nilsson, O. Forsberg. Joh. Svanberg C.O.Sandberg. Med flera.

&1. Beslöts enhälligt att uppföra ett missionshus i Sangis av spantervirke besående av tvenne salar och en köksenhet.

&2. Utsågs en byggnadsnämnd verkställandet av nämnda beslut och utsågs därtill H.P Gustavsson, A.J. Lindkvist, J.E. Svanberg och Otto Nilsson.

&3. Ett erbjudande av Gustavsson att upplåta fri tomt för
missionshuset, på sitt skifte, mottogs med tacksamhet.

( Å.S Där är kyrkan ännu i dag)

&4. Upptogs åt Säfström i Vassen att utarbeta förslag till stadgar.

Protokollet justerades av Benslin och Otto Nilsson.
Stadgarna antogs 19/12 1914 för Missionsföreningen o missionshuset och närvarande var: J.E. Svanberg, Maria Svanberg, Robert Sandström, Odal Forsberg, Otto Nilsson, J. Benslin, Henrika Benslin, H.P Gustavsson,
Anna Gustavsson och Sven J Gustavsson
Arbetet med att förverkliga ett Herrens hus att fira Gudstjänst i fortsatte. Gudstjänsterna hölls fortfarande i salen hos Gustavsson. 1914 i mars beslöts under &3 att upprätta en lista att var och en får teckna det belopp han till missionshusbygget var villig att erlägga.

( Senare vann Otto Nilsson en summa pengar som han skänkte till verksamheten med orden: Detta skall Herren ha.)

Redan 3/5 1914 var några personer närvarande för beslut:

Benslin, Lindberg, J Lindkvist, H. Bergström, H.Gustavsson, Otto Nilsson MFL.

&1: Beslöts att med det snaraste begynna med missionshusets uppförande och att för det ändamålet anställa 2 eller 3 man med tillfälle att för dem, som de önska deltaga med friviliga dagsverken i mån av; tid, lust och lägenhet

&2. För arbetets bedrivande beslöts att upptaga ett lån till en storlek av 1000 kronor. En kommitté utsågs att verkställa beslutet:
Gustavsson, J. Lindkvist, K.O. Bergstöm, Benslin och J. Lindberg.
Beslöts på mötet att som tätningsmedel använda vad därest detta visar sig lämpligt, men i annat fall driva detsamma. Arbetet med att förverkliga ett hus för gudstjänstlivet fortsatte och i oktober1914 beslöt man att från Båtskärsnäs inköpa erforderligt virke till golv, tak och annat. Man beslöt att upptag ett lån från Neder Kalix Sockens Sparbank på 1000 kronor.

1916 beslöts att börja med en syförening. Kvinnorna i byn har på många sätt förverkligat uppförandet och iståndsättandet av en allmän gudstjänstlokal i Sangis. I protokoll från 1916 nämns en predikant O.Ågren.

Arbetet med det andliga arbetet fortsatte och i Sangis fanns en Belysningsförening och i Juni 1918 beslöts att Missionsföreningen skulle ingå som medlem och inleda ”elektriskt ljus” i den takt man kunde. Missionshuset hade stått utan brädfodring fram till 15/6 1922 då det beslöts att anskaffa bräder för brädfodring kommande sommar.
Brädorna beslöt man att vara spontade. Under tiden och åren som förflöt fram till dess att missionshuset 1948 blev Sangis Kyrka betalades årsavgift till Kalix Missionsförening och Lutherska Missionsföreningen en medlemsavgift på 50 kronor årligen. I oktober 1923 beslöt man med anledning av den regniga sommar att uppskjuta brädfodringen till tidigt instundande vår. Arbete med
brädfodringen var tänkt att göra ideellt men nu beslöt man att anlita en entreprenör, Herman Nilsson i Holmträsk. Anbudet löd på kronor
270.

Historiskt dokument från det att Missionshuset/Bönhuset
förvandlades till Sangis Kyrka. Avskrift av dokument

Förslag angående Missionshuset i Sangis.
Undertecknade, medlemmar av Sangis Missionsförening, vilja härmed föreslå att om Kyrkoförsamlingen önskar köpa
missionshuset i Sangis, detta må till dem överlåtas mot den summa taxeringsvärdet utgör, med förbehåll att lokalen icke användes för annat än kyrkligt bruk och att tomten icke sönderstyckas och säljs till bostadstomter om kyrka eventuellt icke kommer att byggas där
Missionshuset står. Samtidigt önskar Missionsföreningen förbehålla sig rätten att där få anordna möten enligt nu gällande överenskommelse angående
kyrksalen. ( Möte hölls i Sangis 21/8 1947 Under & 6 i protokollet står: Beslöts att sälja Missionshuset i Sangis till Nederkalix Församling för fyratusen femhundra kronor. (4500 kr) Samtidigt önskar missionsförsamlingen förbehålla sig rätten att få anordna möten enligt nu gällande överenskommelse angående Kyrksalen.
Under & 5 i samma protokoll föredrogs en skrivelse som var ställd till årsmötet där det föreslogs sälja Missionshuset för kyrkligt ändamål. ( Anm. Denna formulering kan komma att visa sig värdefull
om tankar skulle uppstå i framtiden att sälja nuvarande Sangis Kyrka till annat ändamål än kyrkligt/ likställt gudstjänstlokal. Anm. Å.S.) Förslaget motiveras med att undertecknade anse att missionshuset på detta sätt kommer till bästa användning för det ändamål det
ämnats, kristlig verksamhet. ( Föreningen såg det nödvändigt att sälja byggnaden för att förhindra att Missionshuset skulle förfalla.Förslaget avslutas med; ”Slutligen anse undertecknade att vi må överlåta för lägsta möjliga köpeskilling: taxeringsvärdet, för att därmed visa vårt personliga och gemensamma intresse för andlig
verksamhet i Sangis, oavsett vad slag det må vara, dock i enlighet med deras vilja och mening som byggde Missionshuset.” Sangis i augusti 1947
(tretton personer har undertecknat men svårt att tyda allas
namnteckning men skall försöka återge några:

Judith Lindqvist, Jonas Lindqvist, Johan Emil Svanberg, Alma Lindqvist, Maria Lovisa Svanberg, John Lindkvist, Hilda Sundkvist, Emma Sandberg, Anna Sandberg, Hilda Lindqvist och Hilma Lindkvist.

(De undertecknade såg med glädje fram emot att de som arbetat med att anordna en gudstjänst lokal i Sangis nu var i mål. Ekonomiska muskler för fortsatt andlig/kristlig verksamhet i byggnaden sågs i Nederkalix Församling.)

Första präst stationerad i Sangis var Ternert enligt denna sammanställning

Styrelseberättelse från Missionsförenigen 1947

( kan vara något svårt att tyda men jag gör mitt bästa Å.S.)
Sedan föregående årsmöte 4 augusti 1946 är ingenting av särskild vikt att rapportera beträffande verksamheten inom Sangis Missionsförening. Talare under som under det gångna verksamhetsåret besökt föreningen äro Pastor Joh. Fredling, Khilström, Missionspastor Olsson och predikant Nilsson. Missionshuset har använts i likhet med förut till kyrkligt bruk. Kontraktet med Kyrkorådet upphör i och med innevarande kalenderårs utgång. Någon förnyelse av nuvarande kontrakt har icke hörts av. Under den gångna sommaren har Missionshusets tak tjärats och lappats, men tecknen tyder på att detta icke är tillräckligt. Med all
sannolikhet måste nog ny takbeläggning anskaffas.
Beträffande Missionsföreningens framtida existens och dess verksamhet. Så vore det ju önskvärt att den kunde, om än i ringhet, få fortsätta i fädrens fotspår och trogen det arv som dessa finge sig givna att förvalta. För närvarande äro perspektiven, mänskligt sett mycket små, menden levande trons folk skall kunna skönja väg där ingen väg finns. Ännu lever Gud som förmådde att öppna till och med kopparportar. Äro vi alla Hans bundsförvanter?
Sangis 23 augusti 1947.

Tyra Engström (sekreterare) Ordförande; NilssonDenne Nilsson kan vara Folkskollärare Gösta Nilsson/ ås.
(Ps. Vägen som öppnades var att Nederkalix Församling inköpte fastigheten 1948. De slapp se det Herrens hus de uppfört att förfallaoch bli något annat än det var avsett att vara; Ett Herrens Hus./Å.S.)

ordförande: Åke Sandström

0730518519

kassör: Gudrun Skagerud

0737857067

elektriker och energiansvarig: Ola Rautila

0708804030

webmaster, kyrkvaktmästare, kyrkvärd: Johan Lindqvist